Gröna Anna
Förra helgen följde jag och min andra hälft med min mor och syster på en loppisresa genom Östergötland, Närke och Västergötland. Målet var Mariestad där vi hälsade på bror och dennes flicka. Innan dess hann vi dock besöka flertalet iskalla loppissar med varierande grad av intressanta föremål. Vi gjorde inga egentliga fynd förrän vi kom till loppisarna i Mariestad. Där köpte vi på ett och samma ställe en kaffekvarn i fint skick samt fyra stora tallrikar, fyra djupa tallrikar och fyra assietter ur Rörstrands Grön Anna.
Jag har tyckt om Gröna Anna-servisen så länge jag kan minnas, kanske beror det på att vi hade den hemma när jag var liten. Vi fick tallrikarna till ett bra pris och de ser knappt använda ut, så vi är ganska nöjda. Nu ska vi hålla utkik efter uppläggningsfat, kaffekoppar och annat trevligt.
Gröna Anna har tillverkats sedan slutet av 1800-talet men under flera olika namn. Våra tallrikar som är lite nyare heter egentligen Grön Anna. Assietterna är inte av samma årgång som de andra, de har samma mönster men skiljer sig lite åt i nyanserna.
För de nyfikna: Stämpeln till vänster hör till assietterna och den till höger hör till de övriga tallrikarna.
Inlägget är författat på resande fot (bil), visserligen med en förträfflig chaufför, men ha överseende med eventuella konstigheter och fel.
Orkidépärlor
När vi var i Borås tidigare i sommar passade vi på att åka till en årlig marknad i Björketorp, en minimal ort mellan Borås och Varberg. På marknaden hittade vi något som åtminstone jag aldrig sett tidigare, nämligen Orkidé-kulor. De såg från början ut som små pärlor men efter någon halvtimme i vatten hade de börjat växa, efter 8 timmar var de klara.
Jag rensade mina orkidéer från bark och gamla rötter och planterade om dem i de vattenfyllda kulorna. Resultatet blev fint och förhoppningsvis tycker mina blommor om det. Idag har de varit i kulorna i två veckor och jag tycker nog att de ser lite piggare ut, på bilden ser de ganska hängiga ut men det är i alla fall bättre nu.
Jag har aldrig sett dessa kulor innan så jag vet inte om de är bra för orkidéerna eller ej. Försäljaren hävdade dess fördelar förstås, men det brukar de ju göra. Vattnet i kulorna dunstar vart efter men går att fylla på igen, jag sänkte ned krukorna i vatten häromdagen och kulorna blev fullstora ganska snabbt. Vi får väl se om jag får några nya blommor eller ej.
Stallarholmens vikingafestival
Nu var det ett tag sedan vi kom hem från Stallarholmen och vi har hunnit med en Boråsresa sedan dess, men jag bjuder på lite bilder i efterhand.
Vi tog bilen till Mariefreds camping på morgonen, slog upp vårt fina tält och lagade Trangia-lunch, det vill säga soppa. Efter att vi ätit körde vi de knappa två milen in till Stallarholmen. Jag fick ett hysteriskt anfall vid parkeringen (gropiga åkrar är inte de bästa parkeringsplatser) men till slut tog vi oss in till festivalen som precis kommit igång.
På de flesta marknader med vikinga-, eller medeltidstema säljs äpplen som är doppade i knäck och kanelsocker. Jag köpte ett sådant och var sedan syselsatt en bra stund med att försöka få i mig det, gott var det dock.
Förutom marknad bjöds vi på vikingatida stridsuppvisning.
Och lite senare kom Sigrid Storråda på besök och illustrerade mötet med Norges kung som var hennes tilltänkta gemål. Det blev dock inget giftermål, på grund av religiösa motsättningar.
Stallarholmens vikingafestival var en liten trevlig tillställning, lagom stor, med skön stämning, knallar enligt temat och med trevliga serveringar. Det är mycket möjligt att vi åker dit igen, men då vill jag nog sy en vikingatida uppsättning kläder.
På kvällen åkte vi tillbaka till Mariefred och nutiden. Natten i tältet hade varit perfekt om inte ett litet barn i tältet bredvid bestämt sig för att protestera mot föräldrarnas val av semester. Vi lyckades trots det få lite sömn och dagen efter åkte vi in till Mariefred och gick på Gripsholms slott.
Min kaffemaskin
När vi var och handlade förra helgen gick vi förbi en hylla med kaffemaskiner, jag pekade på en och sa att jag ville ha den någon gång. Dagen därpå var samma maskin nedsatt med 500 kronor, att jag då skulle köpa den var inte mycket mer än ett konstaterande. Egentligen har vi redan ganska fullt i köket men den var ju så liten och smidig så det gick att ordna.
.
Än så länge har jag inte så många smaker men det ska nog ge med sig. Eftersom mor min har en likadan maskin har jag redan provat ganska många olika kapslar. Godast hittills har nog varit Chai Te Latte som visserligen inte smakar jättemycket kaffe, men är hur god som helst ändå.
.
.
Idag har ölbryggning stått på schemat. Vi har tänkt göra pilsner länge men eftersom det inte har varit så kallt förrän nu har vi inte kunnat, pilsner ska nämligen jäsa i ynka 10 graders värme. Så kallt har vi i vår matkällare då det är 10 minusgrader ute. Så nu måste kylan tydligen hålla i sig.
... och sushi dessutom!
Idag när jag ändå skulle ned till stan för att träna gick jag förbi Hemtex, dock utan större hopp om att hitta några vettiga kappor. Döm om min förvåning när det var just vad jag gjorde. Jag köpte gardiner och dessutom matchande kuddar, nu saknas bara en pläd och några matchande detaljer.
.
När vi kom hem igen tog vi en sväng till världens centrum, det vill säga Hageby. I den nyöppnade djuraffären hittade vi ett klösträd som var högt nog för vår lägenhet och det kostade dessutom bara 800 kronor, det är bra för ett takhögt klösträd.
.
Innan vi åkte hem bestämmde vi oss för att köpa med sushi, vad gör man inte när man går förbi en sushirestaurang som man ännu inte provat? Jag köpte vegetarisk och fick de sötaste små bitar, mycket mindre än Mikael som köpte vanlig. Förutom sushi ingick jättegod misosoppa och efterrätt i form av melonbitar i söt sås. Det var den bästa sushin jag ätit i Norrköping, den var så bra att den faktiskt kan tävla med Futomaki i Borås. Bamboo Sushi hette det här stället, rekomenderas varmt.
.
Gardiner, matchande kuddar, klösträd och sushi på en och samma dag. Lite chaite på det och dagen blir perfekt.
Årets glögg 2011 och julstämmning
I går provsmakade vi årets glögg 2011. Vi tog den sista flaskan på systembolaget i stan så vi hade ganska tur, varför beställer de alltid så lite av årets glögg?
.
Glöggen som i år är smaksatt med kaffe var hur som haver mycket god. Den smakade verkligen kaffe om man tänkte efter och inte bara sörplade på. Den var dock inte lika god som förra årets saffransglögg. Jag tycker mycket om glögg och har nog inte stött på någon äcklig glögg hittills, så jag är en ganska vänlig kritiker i detta fall. Ska jag säga något negativt så är årets glögg lite onödigt dyr men värt det eftersom man bara dricker en flaska om året.
.
.
Jag försöker samla ihop lite julstämmning, det går ganska bra trots avsaknaden av snö. Att snön saknas gör inte så mycket eftersom den underlättar pendlingen. Nästa helg ska vi dessutom förhoppningsvis bila till Dalarna och då får det gärna vara torrt och fint på vägarna.
Glass och öltillverkning
I lördags gjorde jag och min andra hälft en utflykt till Söderköping. Jag har aldrig besökt denna lilla pittoreska stad tidigare och visste inte mycket om den. Efter besöket var jag givetvis berikad med lite mer kunskap om Söderköping historia, det är sådant man får leva med som fästmö till en historialärare. Jag gör naturligtvis den uppoffringen med glädje.
Det jag dock redan visste om Söderköping är att man ska äta glass när man är där, vilket vi naturligtvis gjorde. Man får ta seden dit man kommer så att säga.
Glassrestaurangen Smultronstället hade en diger meny av glasskonstverk i alla dess former, den ena underligare än den andra. Efter att ha bläddrat förbi glassar med munkar, chokladbollar, kinderägg och dammsugare valde vi en fruktig glass med grädde och varma bär. Vi delade på glassen och det räckte gott och väl. Jag hade aldrig fått i mig en egen portion.
Det blir nog ytterligare något besök till Söderköping den här sommaren, inte bara för glassens skull (men ganska mycket) utan också för att det var en liten söt stad med trevliga gator och Göta kanal alldeles inpå knuten.
Söndagen har ägnats åt öltillverkning. Den här omgången blir det en sats veteöl, vi har slitit hela dagen och nu står vörten och myser i sin ballong. Om tre veckor tappar vi om det på flaska. Mer om det en annan gång.
Det jag dock redan visste om Söderköping är att man ska äta glass när man är där, vilket vi naturligtvis gjorde. Man får ta seden dit man kommer så att säga.
Glassrestaurangen Smultronstället hade en diger meny av glasskonstverk i alla dess former, den ena underligare än den andra. Efter att ha bläddrat förbi glassar med munkar, chokladbollar, kinderägg och dammsugare valde vi en fruktig glass med grädde och varma bär. Vi delade på glassen och det räckte gott och väl. Jag hade aldrig fått i mig en egen portion.
Det blir nog ytterligare något besök till Söderköping den här sommaren, inte bara för glassens skull (men ganska mycket) utan också för att det var en liten söt stad med trevliga gator och Göta kanal alldeles inpå knuten.
Söndagen har ägnats åt öltillverkning. Den här omgången blir det en sats veteöl, vi har slitit hela dagen och nu står vörten och myser i sin ballong. Om tre veckor tappar vi om det på flaska. Mer om det en annan gång.
Organiserat.
Sedan jag och min sambo flyttade från vårt fina sjuttiotalskök i Ryd, Linköping har vi saknat en ordentlig kryddhylla. Vårt nuvarande kök är inte begåvat med en inbyggd kryddhylla ovanför fläkten så kryddorna fick lite temporärt stå i ett skåp, vilket är mycket irriterande när man är stressad och snabbt behöver få fram sina kryddor. Problemet ledde ganska snart till att maten fick nöja sig med svartpeppar och salt som stod längst fram tillsammans med kanelen.
Nu har vi dock äntligen fått en riktig kryddhylla. Det har inte varit helt lätt, nuförtiden ska nämligen allt vara i rostfritt stål och det faller inte oss i smaken.
Att kunna överblicka kryddorna, ha dem sorterade i bokstavsordning och lättillgängliga vid matlagningen underlättar livet en smula. Dessutom ser det mysigt och hemtrevligt ut att förvara kryddorna på det viset.
Som ni ser har vi inte bara sorterat kryddorna, de kommer dessutom allihop från kockens, vilket enbart är av estetiska orsaker. Det tog sin lilla tid att fasa ut alla Santa Maria och ungefär i samma veva som vi var klara med det bestämde sig Kockens för att byta design. Nu nästan ett år senare har vi fortfarande en del gamla kryddburkar kvar, och då bestämmer sig Kockens för att återigen byta design.
Den skarpsynte lägger kanske märke till att det fortfarande gömmer sig en Santa Maria-burk bland de gröna kryddorna, den får stå på undantag tills vidare.
Man skulle kunna tro att vi har alldeles för mycket fritid.
Nu har vi dock äntligen fått en riktig kryddhylla. Det har inte varit helt lätt, nuförtiden ska nämligen allt vara i rostfritt stål och det faller inte oss i smaken.
Att kunna överblicka kryddorna, ha dem sorterade i bokstavsordning och lättillgängliga vid matlagningen underlättar livet en smula. Dessutom ser det mysigt och hemtrevligt ut att förvara kryddorna på det viset.
Som ni ser har vi inte bara sorterat kryddorna, de kommer dessutom allihop från kockens, vilket enbart är av estetiska orsaker. Det tog sin lilla tid att fasa ut alla Santa Maria och ungefär i samma veva som vi var klara med det bestämde sig Kockens för att byta design. Nu nästan ett år senare har vi fortfarande en del gamla kryddburkar kvar, och då bestämmer sig Kockens för att återigen byta design.
Den skarpsynte lägger kanske märke till att det fortfarande gömmer sig en Santa Maria-burk bland de gröna kryddorna, den får stå på undantag tills vidare.
Man skulle kunna tro att vi har alldeles för mycket fritid.
Vegetarisk bacon
Som köttätare gillade jag aldrig bacon, det var aningen för flottigt, knaprigt och otäckt med sega fläsksvålskanter. Vegetarisk bacon är däremot en ren njutning, det smakar rökigt och salt men man slipper flottet och känslan av grishud mellan tänderna.
Hälsans kök säljer bacon i form av små tärningar medan Veggo säljer bacon i skivor. Jag föredrar det tidigare då det är lite lättare att hantera. Jag har dessutom inget behov av att min vegetariska mat ska påminna om kött så mycket som möjligt, vilket Veggo gör.
Tänk vad många vegetariska halvfabrikat det finns nuförtiden. När jag blev vegetarian för sju år sedan fanns det mer eller mindre bara quorn och sojakorv. Fantastisk utveckling.
Stora grytor med stora öron
När jag fyllde år fick jag en stor gryta av min kära syster och bror. Tidigare har jag fått använda två och ibland till och med tre grytor när jag vill koka en större mängd med något, det slipper jag nu. Jag har redan använt min nya gryta två gånger och är mycket nöjd. Grytan rymmer tio liter och det passar bra när man ska koka bönor, saft eller som i mitt fall för tillfället, ärtsoppa.
Blåa bär i skogen
Det är inte alls särskilt dumt att bo i Ryd, förutom fläderträd, äppleträd och vinbär har vi Rydsskogen och den är inte bara full av hurtiga joggare, frisbeegolfare och överfallsmän, i mossan växer det mängder av blåbär. Jag och min andra hälft tog en runda, provade vår nya bärplockare och fick med oss en hel liter blåbär hem.
En del av bären ligger tillsammans med brännvin i en liten burk och med lite tur kan vi dricka blåbärsbrännvin eller blåbärslikör lagom till jul, lite tålamod får man ha. Resten av bären äter vi kanske som de är, till glass eller liknande, kanske har vi också bär för en paj eller så. Passa på att plocka bären nu när de är mogna men akta er för helsvarta bär, ormar har slickat på dem.
IKEA-fynd
I torsdags var jag och min tilltänkte (han tror visst att han är anonym) på Tornby, Linköpings motsvarighet till Knalleland i Borås. Knalleland i all ära men på Tornby finns IKEA, något som Borås saknar. Jag hade förhoppningarna om att hitta en ny, liten springform men naturligtvis var jag beredd på det värsta, när man letar efter något brukar det som bekant inte direkt dyka upp framför ögonen på en. Döm om min förvåning när jag hittade inte bara en form utan flera. Förutom en smidig springform fick jag med mig två brödformar och en pajform, allt för under hundralappen. Alla formar var ganska små, vilket jag gillar, de var dessutom snyggt designade i brunt och svart, tydligen gillar jag brunt och det kanske stämmer. Min lycka var hur som helst gjord den dagen, i skrivande stund är jag för övrigt i full gång med att använda brödformarna för första gången. Resultat kommer kanske senare under dagen. Tills vidare, avundas mig mina nya formar.
Vegetarisk bacon och Pasta Carbonara
För ett par dagar sedan var jag nere i stan och eftersom vi behövde lite matvaror passade jag på att handla när jag ändå gick förbi ett Hemköp. Vanligtvis handlar vi i en butik närmare vår lägenhet men det var trevligt med lite omväxling, Hemköpet i stan hade dessutom lite andra varor än vad Hemköp i Ryd kan erbjuda. De mest intressanta nyheterna hittade jag bland de vegetariska frysvarorna, där fanns Tzay-spett, vegetarisk kebabkött och vegetarisk bacon. Kebabköttet är jag skeptisk till men jag köpte faktiskt ett paket vegetarisk bacon. Från Veggo om någon undrar.
Som köttätare var jag aldrig en baconfantast men den vegetariska varianten var efter min första provsmakning, inte alls dum, ytan är inte flottig eller slemmig som vanlig bacon utan med en trevlig konsistens och kryddig smak. Det påminner om bacon men jag skulle inte säga att det smakar eller känns som kött. Jag kan tycka att det ser lite fånigt ut med de rektangulära strimlorna som ska likna baconskivor så mycket som möjligt, men det kan säkert vara positivt för vegetarianer som saknar kött.
Min första rätt med vegetarisk bacon blev Pasta Carbonara, något jag aldrig hann smaka som köttätare, den vegetariska varianten var dock god nog. Lätt att laga var det också.
Fyra skivor vegetarisk bacon
1 halv lök, röd eller gul
1 msk matlagningsgrädde
salt
peppar
Hacka löken och strimla baconet, bryn detta i en stek panna, häll över matlagningsgrädde och krydda efter tycke. Låt småkoka i några minuter och servera därefter med valfri pasta.
Min första rätt med vegetarisk bacon blev Pasta Carbonara, något jag aldrig hann smaka som köttätare, den vegetariska varianten var dock god nog. Lätt att laga var det också.
Fyra skivor vegetarisk bacon
1 halv lök, röd eller gul
1 msk matlagningsgrädde
salt
peppar
Hacka löken och strimla baconet, bryn detta i en stek panna, häll över matlagningsgrädde och krydda efter tycke. Låt småkoka i några minuter och servera därefter med valfri pasta.
Bloggande elever
Under morgondagens bläddrande i Lärarnas tidning (Östgotacorrespondenten är skamligt dyr så vi får nöja oss med gratistidningar och facktidningar) hittade jag en artikel om bloggande på Bäckängsgymnasiet i Borås (min gamla skola), där har eleverna fått blogga om litteratur och de har även fått kommentarer av de berörda författarna, fantastiskt roligt. På min tid försökte lärarna förmå eleverna att skriva insändare till Borås tidning, idag får de alltså blogga istället, vilket jag kan tänka mig är mer lyckat än torra insändare och gammalmodiga kursplatser som It's learning. Mina framtida elever ska också få blogga.
En titt i skåpen
Idag har jag städat i mitt skafferi och tänkte passa på att visa bilder på mina fina, nyinköpta burkar. Precis som någon sade tidigare är det lite fusk att låna bilder från IKEA, så nu kommer bilder från verkligheten. Den första bilden visar hur mina IKEA-burkar ser ut hemma hos mig, den andra bilden visar mina andra burkar. De små burkarna är marmeladburkar och de lite större är syltburkar, jag har visst ätit en del marmelad i mina dagar. Att spara gamla glasburkar är ett bra tips, det är fint med glasburkar, särskilt om man stoppar godsaker i dem.
Myrinvasion och fina burkar
Under de tre veckor jag har varit borta har mitt kök blivit invaderat av svartmyror, de håller sig till skåpet under diskbänken och runt diskmaskinen. Häromdagen försökte jag bekämpa dem genom att damsuga upp dem, men de verkade bara bli fler och fler av detta. Idag gick jag istället förbi Stångåstaden och hämtade myrfällor från anticimex. Jag lockade fram de små krypen med sirap och när de flockades kring det söta bytte jag, eller rättare sagt min sambo, ut sockret mot fällorna. Anticimex lovar att myrinvasionen ska upphöra inom några dagar, jag hoppas att det stämmer.
De där myrorna har kanske lett till något gott ändå. När mor körde mig och alla mina saker tillbaka till Linköping åkte vi förbi IKEA och då passade jag på att köpa förvaringsburkar till mjöl, socker, havregryn och liknande, jag är nämligen inte bara rädd för svartmyror, utan för mjölbaggar och annat läskigt också. Det var ganska rejäla burkar, kanske något dyra men jag slipper numer att oroa mig för ohyra i skåpen, hoppas jag. När vi packade upp burkarna upptäckte vi även att locken är decilitermått, mycket påhittigt. När jag plockade fram alla mina torrvaror insåg jag att jag har ganska mycket olika sorters mjöl, det får således bli en ny sväng till IKEA och ännu fler fina burkar.
Jag köpte burkar i två olika storlekar, den stora varianten rymmer 3,1 liter och kostar 69 kr, den lilla rymmer 1,8 liter och kostar 59 kr. Burkarna heter Raritet och finns i olika former.
Det är trevligt med burkar, de tar mindre plats än lösa papperspåsar och det ser prydligt ut. Till nötter, russin och frön använder jag gamla sylt- och marmeladburkar, det är också ett trevligt alternativ. Akta er för krypen!
De där myrorna har kanske lett till något gott ändå. När mor körde mig och alla mina saker tillbaka till Linköping åkte vi förbi IKEA och då passade jag på att köpa förvaringsburkar till mjöl, socker, havregryn och liknande, jag är nämligen inte bara rädd för svartmyror, utan för mjölbaggar och annat läskigt också. Det var ganska rejäla burkar, kanske något dyra men jag slipper numer att oroa mig för ohyra i skåpen, hoppas jag. När vi packade upp burkarna upptäckte vi även att locken är decilitermått, mycket påhittigt. När jag plockade fram alla mina torrvaror insåg jag att jag har ganska mycket olika sorters mjöl, det får således bli en ny sväng till IKEA och ännu fler fina burkar.
Jag köpte burkar i två olika storlekar, den stora varianten rymmer 3,1 liter och kostar 69 kr, den lilla rymmer 1,8 liter och kostar 59 kr. Burkarna heter Raritet och finns i olika former.
Det är trevligt med burkar, de tar mindre plats än lösa papperspåsar och det ser prydligt ut. Till nötter, russin och frön använder jag gamla sylt- och marmeladburkar, det är också ett trevligt alternativ. Akta er för krypen!
10 000 steg om dagen
En människa bör gå ungefär 10 000 steg om dagen. Som student blir man ofta ganska stillasittande, antingen sitter man framför datorn eller så hänger man över kursböcker. I vilket fall så blir det garanterat inte 10 000 steg under en sådan dag. För att ha lite koll på mina steg köpte jag förra året en stegräknare och det är väldigt effektivt. Det är ganska jobbigt att på kvällen se displayen visa, kanske så lite som 500 steg, för att slippa den ångesten ser jag till att ta några promenader mellan läsningen. Det dessutom mycket roligare att jogga eller promenera om man har koll på hur länge man har gått, hur långt, hur många kalorier man har bränt och hur många steg man har tagit, min stegräknare har sannerligen roliga funktioner. Jag måste dock erkänna att jag bara använder min stegräknare under årets varma månader, att gå 10 000 steg om dagen när det är kallt ute, är för mycket begärt. Jag började använda min stegräknare i söndags och ni kan ju själva se hur väl jag lyckades under den första dagen.
Till oss vegetarianer
Alla ni som av någon anledning följer någon sort vegetarisk kost vet säkert att det inte alltid är så lätt att att hitta goda vegetariska recept och produkter. Naturligtvis kan man stå flera timmar i köket och göra egna, biffar, bullar och röror men det är ju inte alltid man har vare sig tid eller ork till det, går man vid det tillfället över till Hälsans kök eller Quorns halvfabrikat blir det hela lättare men också mer smaklöst och framförallt dyrare. Vid de tillfällena kan man sakna en motsvarighet till köttätarnas köttbullar och makaroner.
Jag har dock hittat en produkt som slår Qourn och Hälsans kök i de flesta fall, åtminstone deras grytbitar och färs. Produkten heter Veggi och finns i flera olika former, bland annat som färs, strimlor och grytbitar. Veggie är produkt gjord av soya och därmed till skillnad från Quorn, helt vegetarisk, man slipper även laktos och gluten. Veggi är en torkad soyaprodukt vilket innebär att man får förvälla produkten själv innan man tillagar den, detta gör man enkelt genom hälla kokande vatten över färsen, bitarna eller vad man nu har valt att använda, dessa får sedan dra några minuter i det varma vattnet innan de är klara att användas. Mer finns att läsa på www.veggi.se.
Veggis strimlor och färs används flitigt i mitt kök, färsen är jättegod till pasta, till tacos, lasagne, mer eller mindre till vad som helst. Strimlorna fungerar utmärkt att använda i olika former av grytor men är också goda att steka och äta som de är. Jag föredrar dem välstekta och kryddiga. Ytterligare en fördel med Veggi är att färsen kostar ungefär 20 kr/kg, vilket är ganska överkomligt. Det kan dock vara svårt att hitta Veggi i butikerna, på mitt lokala Hemköp står förpackningarna gömda bland den konserverade korven, varför förstår jag inte.
Så jag rekommenderar alla att prova Veggi, vegetarianer som köttätare, soja är nyttigt för alla!
Östgöta mjölk
Det är tungt att bära mjölk, vilket innebär att vi sällan har mer än ett paket hemma, det i sin tur innebär att vi besöker det lokala Hemköpet ganska ofta, detta gjorde jag senast igår. Jag och mitt samvete köper vanligtvis ekologisk mjölk men när jag denna gång gick till mejeridelen stod det en gapig försäljare där och upplyste några nyfikna tanter om Östgöta mjölk, mjölk från gårdar i Östergötland, dygnsfärsk och från frigående kor. Tanterna såg glada så jag smakade på mjölken, den smakade som vanligt så jag köpte ett paket.
Östgöta mjölk är ett samarbete mellan sju gårdar i Östergötland, samt småland, de levererar dygnsfärsk mjölk till butiker i Östergötland och hoppas därmed minska transporten och främja miljön. För tillfället ligger Östgöta mjölks mejeri i Hultsfred så det blir ändå några vändor för mjölkbilen, men de verkar ha ambitionen att bilda ett eget mejeri i framtiden. Mer finns att läsa på www.ostgotamjolk.se
När jag köpte mjölken var det extrapris på den, jag gynnar gärna de lokala bönderna men får väl se beroende på framtida pris, om jag köper mjölken igen. Trevligt initiativ av bönderna är det dock!
Östgöta mjölk är ett samarbete mellan sju gårdar i Östergötland, samt småland, de levererar dygnsfärsk mjölk till butiker i Östergötland och hoppas därmed minska transporten och främja miljön. För tillfället ligger Östgöta mjölks mejeri i Hultsfred så det blir ändå några vändor för mjölkbilen, men de verkar ha ambitionen att bilda ett eget mejeri i framtiden. Mer finns att läsa på www.ostgotamjolk.se
När jag köpte mjölken var det extrapris på den, jag gynnar gärna de lokala bönderna men får väl se beroende på framtida pris, om jag köper mjölken igen. Trevligt initiativ av bönderna är det dock!
