Bakomfoten

.

Idag har jag storebror med sällskap på besök och i natt får jag äran att köra och plocka upp dem i Katrineholm. Jag kan ju inte påstå att jag inte hittar så det ska nog gå bra, så länge som vildsvinen håller sig ur vägen.

Det känns som att smörgåstårta är något man mest äter på sommaren, kanske för att det är en kall rätt som passar bra när det är lite varmare ute. Det är ju dessutom väldigt smidigt att servera på diverse kalas och tillställningar. Smörgåstårta är så gott så man borde äta det året om. Så när jag tidigare i veckan blev sugen på smörgåstårta passade jag på att göra det till helgen då vi ändå skulle ha besök.

Lördagen utgjordes, som tidigare nämnt, av husvisning, övningskörning och veckohandling. När vi kom hem var jag frusen som en isglass, vilket resulterade i ett hett bad. Vi har till råga på allt ett mycket kallt badrum och det måste kompenseras med ännu mer hett vatten. Tur för mig att vattnet ingår i hyran, för många bad blir det när det är så här kallt.

.

Nu har fläkten i köket gått sönder, vilket i och för sig inte var en alltför sorglig historia. Den fungerade ändå inte särskilt bra. Jag kunde inte steka en pannkaka innan hela lägenheten var igenimmad.

.

Såhär visar quorn sin bästa sida, i gräddsås med Sambal Oelek. Det har ingenting med skrivsvårigheter att göra, men gott var det.

Såhär kan det se ut en måndag hemma hos Therés och Mikael på Haga. Det är kanske inte några vinnar-rätter i Sveriges mästerkock men ändå ganska god vardagsmat. Min sambo tycker dock att det är "värsta festmåltiden". Jag lovade att inte säga något elakt (läs roligt) så jag låter bli, bilderna får säga sitt. Förmodligen säger de olika saker beroende på vem som tittar.

Quorn i gräddsås, smörstekta svampinjoner, brocoli och avocado. Det var lördagens förlustiga middag det. Mums!

För er som är intresserade av att veta mer om att bli testpilot för Arla Thaipanna: Klicka här

Mouse är förmodligen den ultimata efterrätten. Det passar vanliga människor (dvs. vegetarianer som mig), köttätare, veganer, och lchf:are. Det enda man behöver göra är att variera grädde och sockermängd beroende på vem som ska bjudas.

För någon helg sedan provade jag att göra kroppkakor, något som jag aldrig lagat eller ätit tidigare, vad jag kan minnas i alla fall. Kroppkakor verkar vara en sådan sak som folk antingen hatar eller älskar, ungefär som surströmming eller oliver. Av den anledningen kände jag att jag borde prova.

Sedan jag fick min pastamaskin har jag förutom tagliatelle även gett mig på hemmagjord fylld pasta, något jag förvisso provat tidigare men då med ett resultat som Therés 5 år möjligen hade kunnat vara stolt över. Men det var innan maskinens tid.

Jag älskar pasta och har velat ha en pastamaskin ganska länge men det har aldrig blivit av, tills jag fick en av mina syskon när jag fyllde år. Jag provade en gång att göra färsk pasta utan maskin, resultatet blev inte särskilt vackert och det såg ut som om en femåring varit framme i köket. Nu ska det förhoppningsvis bli lite bättre.

Häromdagen lyssnade jag på P3 och där var det någon som sa att halloumi egentligen är muminkött. Jag undrar vad han grundar det på, skulle mumintroll vara gnissliga i konsistensen? Om det är sant så älskar jag stekt eller grillad mumin, ju gnissligare desto bättre.

I fredags tog min lillasyster studenten och efter att hon sprungit ut från Borås högre allmänna läroverk åkte hon lastbil och därefter bjöds det på studentskiva i hennes lilla lägenhet som luktar 70-tal, på ett bra sätt. Min kreativa syster stod själv för maten, med lite hjälp av mor. Ska man vara riktig noga så var jag där och skar tomater och rädisor.

Häromdagen lagade jag kalops gjord på kött. Vi hade grytbitar liggande i kylen, de behövde tillagas och min kära karnivor var inte hemma, så jag fick rycka in. Jag har faktiskt lagat kalops tidigare men den gången var jag avlönad för det. Jag smakade till och med på såsen, det smakade ungefär som vegetarisk kalops, fast med en liten bismak av död. Den är särskilt svår att efterlikna på vegetarisk väg.

Lördagskvällen bestod av hemmagjord sushi, rött vin och lite hemmagjord glass till efterrätt. Blir en lördag bättre än så?

Förutom ris smaksatt med vitvinsvinäger, socker och salt har jag kallrökt lax, philladelphiaost, wasabi, avocado, gurka, röd paprika, sockerärtor och sharon i min sushi. Japanerna skulle förmodligen inte bli särskilt imponerade, men gott var det.

Glassen bestod av två sorter, den ena körsbär och den andra Non Stop, det senare var min sambos önskemål. Vår glassmaskin från 90-talet har tyvärr börjat haverera, det är numer bara den ena skålen som fungerar, så vi kan bara göra en smak åt gången, sicket elände.





Den goda maten kompleterades med Spider-man från 94, barndomsnostalgi på hög nivå. Tillsammans med Sailor Moon och Batman var Spider-man, enligt mig, något av det mest spännande man kunde titta på.

När mor min var på besök för någon vecka sedan bjöd jag på bland annat hallonmousse. Eftersom det varken innehåller socker eller kolhydrater passar det bra för sådana som följer LCHF, vilket mor gör. Det är väldigt lätt att göra mousse och det är en miss att köpa mataffärens pulverpåsar, att göra moussen själv går nästan lika fort som att blanda pulverpåsen. Man slipper dessutom fundera på vad det egentligen är i desserten.

Hallonmousse 4 port
     200 g hallon
     2 dl grädde
     2 äggvitor
     Eventuellt lite vaniljsocker
Garnering
     mandelflarn
     mörk choklad i form av en krumelur

Mosa hallonen, smaksätt med vaniljsocker efter tycke och smak.
Vispa grädden hårt och blanda ner hallonmoset.
Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd försiktigt ned det i hallongrädden.
Lägg upp i serveringsglas eller skålar och låt stå i kylen i några timmar, garnera strax innan servering.

Jag hade velat ha något grönt med i garnering men jag hade inget hemma, lite mynta eller citronmeliss hade sett trevligt ut.

I vårt vardagsrum står en flaska modell större fyld med någonting som ska föreställa palsternacksvin. Det är inte mitt projekt utan något som min käraste hittade i en självförsörjningsbok från 70-talet och naturligtvis var tvungen att prova. Han hackade en mängd palsternackor, mixtrade med socker och stuvade ner den silade vätskan i en flaska. Efter en dekantering häromdagen kunde vi konstatera att det faktiskt luktar ganska gott. Jag har varit skeptisk men vi får se till nästa jul då det ska provsmakas.

Nu är det kanske dags att sätta i gång med det här igen, uppenbarligen finns det de som läser bloggen trots flera månaders inaktivitet.

Det händer en del i hushållet nu. Örter torkas här och var, en hink med flädersaft står och drar och hela lägenheten luktar markant av rabarber och jäst. Efter att ha plockat, rengjort och hackat åtta kilo rabarber har vi nu en fylld glasballong som efter ett par dagars jäsning och dekantering står och bubblar i vardagsrummet. Mycket hemtrevligt.