Knäckebröd med russin

Sista dagen på påsklovet bakade jag knäckebröd, vilket för övrigt resulterade i två dagar med träningsvärk i magen, men då blev det riktigt fina knäckebröd. Knäckebröd ska kavlas riktigt tunt för att bli knäckiga och inte sega. Tydligen tar jag i med hjälp av magmusklerna, vilket i och för sig är väldigt bra. Tänk om jag bakade knäckebröd varje dag, vilka magmuskler jag skulle ha.

Knäckebröden består av vetemjöl, rågsikt, grahamsmjöl, kummin, fänkål, russin samt lite fler ingredienser som jag inte orkar nämna.

Mina kollegor ska få smaka på knäckebrödet i morgon då det är jag som har fredagsfikat. De sötsugna kan vara lugna dock, i skrivande stund bakar jag riktigt feta, amerikanska kakor till dem.





Påsklovet är över ...

Ett mycket trevligt, men något kort påsklov avslutades med våfflor och Spindelmannen. Jag har hunnit med ganska mycket under veckan trots allt, jag har lärt mig dansa Foxtrott (nästan), buggat, tvättat och vaxat bilen, nätat in balkongen, besökt Borås och själv fått besök, lite synd att jag inte hann med att vila lite mer.

Nu tar jag det lite lugnt för att vara pigg och utvilad till arbetsdagen i morgon.

Trevlig annandagpåsk!



En liten konstig mössa

Det här lilla mössan blev klar för ett tag sedan. Den är stickad i ett garn som jag hade lite rester av från att ha stickat ett par sockar. Garnet kommer från Järbo och är randigt, vilket gav mössan ett något asymetriskt och underligt utseende. Det syns inte riktigt på bilden men de båda öronlapparna är inte i samma färg. Jag hade inte nog med garn till det. Det blev kanske inte världens vackraste mössa men jag gillar modellen med öronlappar. Färgerna är dessutom väldigt trevliga. Vi får väl se om den kommer till användning någon gång.

Mönstret kommer från Drops och finns att hämta på deras hemsida. Det är en mycket enkel och lättstickad mössa. Det enda man behöver kunna är räta och aviga maskor samt lite minskningar. Jag blev inte nöjd med kanten på mössan så jag virkade ett varv runt hela mössan.



Kattbalkongen

Igår fick jag och gubben hem nätet som vi beställde för ett tag sedan och vi satte genast igång med att montera upp det, dessförinnan hann vi med två turer till Bauhaus eftersom vi i vår iver inte mätte ordentligt och därför köpte fel buntband. Monterandet gick bra till slut och det hela var lättare än vi trodde. Ganska diskret blev det också, så diskret ett nät runt en balkong nu kan bli.



Runt balkongen sitter en träram som min pappa byggt och som vi spännde upp nätet på. Nätet är av typen rådjursnät och är helt i plast och för att fästa nätet använde vi som sagt buntband, ganska många sådana. Vi beställde nätet från www.villaprodukter.se.





Vera och Viola var förstås mycket nyfikna på bygget, redan igår kväll fick de gå ut en stund men det var lite kallt så den stora utforskningen fick bli först idag. Mycket nosande och stirrande blev det.




Vi ska försöka ordna lite bättre utkiksplatser, samt kanske kattsäkra lite mer.




Viola långhals.

Den gamla utekatten Nirvana visade inget större intresse för den nya utemöjligheten. Vi bar ute henne en sväng men hon återvände ganska snabbt till den varma lägenheten. Vera och Viola verkar däremot mycket nöjda och vi andra i hushållet kan ha lite öppet utan att vara rädda för att en katt smiter ut och försvinner.



Glad påsk!

Påsk är en trevlig högtid men något rörig och svår att definiera, vad har exempelvis ägg och tuppar med Jesu lidande att göra? Hur som helst är det en mysig högtid, det är vår, det börjar bli varmt och man får tillfälle att vara lite ledig. Jag fokuserar dessutom hellre på pyntat ris, godis i äggskålar och glada höns och tuppar, än på lidanden.





Jag hittade aldrig några påskgardiner att köpa så till slut sydde jag mina egna, jag har inte sytt gardiner tidigare så jag får väl lov att vara nöjd.





Dessa gardiner köpte min mor åt mig, de gjorde sig mycket i bra i vardagsrummet då de matchade soffans färger, vilket visserligen inte syns på bild.





Det här fina påskägget i handmålad keramik fick jag av min mamma. Det har stått framme varje påsk sedan jag var liten och jag har alltid tyckt väldigt mycket om det. Att det för det mesta var fyllt med godis kan ha varit en bidragande orsak.





Vardagsrumsbordet pryds av en färgglad tupp med en gul Våreld på ryggen.


Vera och Viola två år

För två år sedan var mina katter Vera och Viola inte mycket för världen. I fredags fyllde de år, vilket inte firades nämnvärt då katter inte bryr sig om födelsedagar. Några foton fick det bli. Jag har dessutom köpt nät till balkongen så förhoppningsvis kan de snart få gå ut på balkongen, det vore väl den bästa presenten.




Vera njuter i solen ...





... och Vera jamar i köksfönstret. 





Viola ligger på sin favoritplats och håller koll på alla andra i lägenheten ...





... och Viola sitter i sovrumsfönstret. Vet ni förresten hur svårt det är att ta fina kort på en svart katt?

Katterna har inte ändrat sig särskilt mycket sedan sin förra födelsedag, de busar, välter ner saker, jamar, spinner och försöker gräva ner kattmat som förut. Vera har förstås blivit lite tjockare sedan sist.




En lite roligare smulpaj

Smulpaj är gott men kanske lite för vanligt och lite för tråkigt emellanåt. Jag var sugen på att göra paj i helgen men ville prova något nytt. Jag tittade runt lite på Intranätet, ramlade över en bitsk konversation om att stjäla andras äppelpajrecept och bestämde mig därefter för att komponera ett eget.

Ugnstemperatur: 225°C
     3 äpplen (min favorit är Royal gala)
     1 msk socker
     kardemumma
     100 g mandelmassa
     75 g smör
     2 dl vetemjöl
     mandelflarn

Skölj och tärna äpplena och lägg dem i en smord pajform, strö över sockret och kardemumma. Banda mjöl och rumsvarmt socker till en smulig blandning, strö hälften av blandningen över äpplena.
Riv mandelmassa och fördela hälften i pajformen, strö över den andra halvan av smuldegen och fortsätt sedan med det sista av mandelmassan.
Häll över mandelflarn och grädda i mitten av ugnen i 25 minuter.
Om flarnen får för mycket färg kan man lägga lite ugnsfoliepappaer över pajen.



 

 


Fredagsöl

Den här fredagen kunde jag och min älskade njuta av vårt alldeles egna hemmabryggda öl. Visserligen inte klarnat men väl kolsyrat och med en helt acceptabel alkoholprocent. Vad gäller smaken är vi både över förväntan nöjda med vår första bryggning. Det smakar öl, det smakar humle och det smakar ale.

Det var en riktigt fin fredagsöl det.



 


Nästa gång ska vi prova att brygga veteöl. Det dröjer nog inte särskilt länge innan vi har druckit upp den här omgången.

 


Blåbärsmuffins med vit choklad

Jag bakade blåbärsmuffins häromdagen, jag hade dock inte lust att äta upp dem själv så min sambo tog med dem till sina elever. De uppskattades och tog slut med en gång. Eleverna har nyligen kommit till Sverige och jag tror att mina muffins var deras första upplevelse av blåbär, tillsammans med vit choklad kan det omöjligt ha varit annat än en mycket angenäm upplevelse. Vit choklad passar till det mesta och har en förmåga att göra bakverk extra saftigt.

Ugnstemperatur: 225º C
     125 g smör
     1,5 dl socker
     2 ägg
     4,5 dl vetemjöl
     2 tsk bakpulver
     2 tsk vaniljsocker
     1,5 dl mjölk
     50 g hackad vit choklad
     Massor med blåbär

Rör smöret och sockret pösigt, tillsätt äggen under omrörning. Blanda vetemjöl, bakpulver, vanilinsocker och hackad vit choklad vid sidan om, rör försiktigt ned det i äggsmeten. Tillsätt blåbären och blanda försiktigt.
Fördela smeten i muffinsformar och grädda mitt i ugnen i 15-20 minuter.
Låt svalna på galler.

Se till att blåbären antingen är frusna eller färska. Om du tillsätter upptinade blåbär kommer hela smeten att bli knallblå, eftersom bären har en förmåga att bli väldigt saftiga och blöta i upptinat tillstånd. Fast det är klart, ibland kanske man vill ha helblåa muffins. Jag tycker nog att muffinsarna ser mumsigast ut som de gör nu, ljusa, spruckna och blåprickiga.

Vit choklad är verkligen trevligt i bakverk, för länge sedan gjorde jag muffins med hallon och vit choklad, det receptet måste jag nog leta fram igen.



Gärna järn


Kvinnor, gravida, vegetarianer och idrottare kan, enligt tillverkaren, behöva dricka blutsaft om kosten av någon anledning inte förser kroppen med tillräckligt mycket järn. Jag har varit kvinna och vegetarian ganska länge men det är först nu som jag provar en flaska. Hoppas att jag blir jättepigg snart. Drycken smakar till en början ruttna örter, sedan smakar det blod. Vilket osökt får mig att känna mig som Vampire Bill, på ett inte bra sätt.








RSS 2.0