Bakomfoten

I lördags gjorde jag och min andra hälft en utflykt till Söderköping. Jag har aldrig besökt denna lilla pittoreska stad tidigare och visste inte mycket om den. Efter besöket var jag givetvis berikad med lite mer kunskap om Söderköping historia, det är sådant man får leva med som fästmö till en historialärare. Jag gör naturligtvis den uppoffringen med glädje.

Det jag dock redan visste om Söderköping är att man ska äta glass när man är där, vilket vi naturligtvis gjorde. Man får ta seden dit man kommer så att säga. 

Glassrestaurangen Smultronstället hade en diger meny av glasskonstverk i alla dess former, den ena underligare än den andra. Efter att ha bläddrat förbi glassar med munkar, chokladbollar, kinderägg och dammsugare valde vi en fruktig glass med grädde och varma bär. Vi delade på glassen och det räckte gott och väl. Jag hade aldrig fått i mig en egen portion.


                                                        



                


Det blir nog ytterligare något besök till Söderköping den här sommaren, inte bara för glassens skull (men ganska mycket) utan också för att det var en liten söt stad med trevliga gator och Göta kanal alldeles inpå knuten.

Söndagen har ägnats åt öltillverkning. Den här omgången blir det en sats veteöl, vi har slitit hela dagen och nu står vörten och myser i sin ballong. Om tre veckor tappar vi om det på flaska. Mer om det en annan gång.