Bakomfoten

Katterna älskar sin balkong, de kan sitta därute och nosa i minst en timme åt gången. Så stilla är de aldrig annars. För en gångs skull kan man passa på att ta lite kort på dem, men att få dem att titta in i kameran är ju naturligtvis inte helt lätt. Jag skulle haft endresserad fluga, det hade nog gjort susen.

I lördags gjorde jag och min andra hälft en utflykt till Söderköping. Jag har aldrig besökt denna lilla pittoreska stad tidigare och visste inte mycket om den. Efter besöket var jag givetvis berikad med lite mer kunskap om Söderköping historia, det är sådant man får leva med som fästmö till en historialärare. Jag gör naturligtvis den uppoffringen med glädje.

Det jag dock redan visste om Söderköping är att man ska äta glass när man är där, vilket vi naturligtvis gjorde. Man får ta seden dit man kommer så att säga. 

Glassrestaurangen Smultronstället hade en diger meny av glasskonstverk i alla dess former, den ena underligare än den andra. Efter att ha bläddrat förbi glassar med munkar, chokladbollar, kinderägg och dammsugare valde vi en fruktig glass med grädde och varma bär. Vi delade på glassen och det räckte gott och väl. Jag hade aldrig fått i mig en egen portion.


                                                        



                


Det blir nog ytterligare något besök till Söderköping den här sommaren, inte bara för glassens skull (men ganska mycket) utan också för att det var en liten söt stad med trevliga gator och Göta kanal alldeles inpå knuten.

Söndagen har ägnats åt öltillverkning. Den här omgången blir det en sats veteöl, vi har slitit hela dagen och nu står vörten och myser i sin ballong. Om tre veckor tappar vi om det på flaska. Mer om det en annan gång.

Månne vet jag inte skillnaden på amerikanska cupcakes och muffins. Skillnaden på cookies och kakor har jag däremot en aning om. Fett, fett, fett. Gärna både smör och jordnötssmör tillsammans och ju mer desto bättre.


                    


Ta helst inte en kaka till om du vill!

I sönags deltog jag i Kanallöpet, ett lopp längs Göta kanal från Ljungsbro till Borensberg. Man kunde springa 5, 10 eller 21 km, det vill säga en halvmaraton. Jag sprang 21 km, vilket för övrigt var första gången jag genomförde en halvmaraton.

Det var ett fantastiskt springväder, soligt men inte för varm och med lite vind. Den första milen sprang jag på ganska bra med en tid på runt 5.20-5.45 min/km. Efter nio kilometer dog min Ipod så jag blev utan peppande musik och fick nöja mig med fågelsång och barn som stog längs vägen och hejjade på okända löpare. Efter 10-11 kilometer gick det lite långsammare och de sista fem kändes ganska sega, då kände jag mig nästan frestad att hoppa i kanalen och simma en bit istället. När jag bara hade ett fåtal km kvar var jag nära att springa på en orm, jag tror att det var en snok men varken jag eller ormen stannade för att utreda saken. Den sista kilometern bestod av uppförsbacke, vilket mot slutet nästan kändes outhärdligt. Jag kom dock i mål och min slutliga tid hamnade på 2.10, vilket jag är ganska nöjd med då det var första gången, nästa år ska jag nog komma under två timmar. Min puls låg i genomsnitt på 183 och genomsnittstiden blev 6.10 min/km, men den var förstås väldigt varierande under loppet.

Min sambo stod och hejjade på mig strax innan den sista kilometern och mötte mig sedan vid målet. Han påbörjade för övrigt sin löpsäsong idag med en runda på fem kilometer. Nu har han bara 16 km kvar att ta igen.

                    


Såhär hurtig såg jag ut (piratminen beror på solen) strax efter målgång. Det var lite värre några timmar senare och jag tillbringade större delen av eftermiddagen i sängen och soffan. Känslan påminde starkt om dagen efter en kväll med alldeles för mycket alkohol. Idag, dagen efter loppet känns det ganska bra i kroppen, lite träningsvärk i låren men annars är det ingen fara.

Kanallöpet var ett mycket trevligt lopp med lagom mycket folk och med en fantastisk omgivning, det rekomenderas.

Jag bjöd mina elever på dessa bakverk då jag var skyldiga dem en fika sedan de lyckats lura mig under första april, vilket i och för sig kanske inte är en jättestor bedrift. Men ändå, jag bjuder som tur är gärna på fika.

Igår när var på väg till jobbet körde vi förbi en påkörd katt, den låg vid sidan om vägen så förmodligen hade den som kört på katten lagt den där. Det var en katt som vi för bara några dagar sedan såg gå omkring i området, väldigt sorgligt. Jag tänkte på katten och dess ägare under dagen, när vi körde förbi samma stäle på hemvägen var katten borta så förhoppningsvis har ägaren fått veta vad som hänt med katten.

Jag är väldigt glad åt att mina katter får lov att vara inne.

Alla som har lyckan att ha en katt i hemmet borde gå in på www.kattstatus.se och läsa lite.