Loppet längs kanalen
I sönags deltog jag i Kanallöpet, ett lopp längs Göta kanal från Ljungsbro till Borensberg. Man kunde springa 5, 10 eller 21 km, det vill säga en halvmaraton. Jag sprang 21 km, vilket för övrigt var första gången jag genomförde en halvmaraton.
Det var ett fantastiskt springväder, soligt men inte för varm och med lite vind. Den första milen sprang jag på ganska bra med en tid på runt 5.20-5.45 min/km. Efter nio kilometer dog min Ipod så jag blev utan peppande musik och fick nöja mig med fågelsång och barn som stog längs vägen och hejjade på okända löpare. Efter 10-11 kilometer gick det lite långsammare och de sista fem kändes ganska sega, då kände jag mig nästan frestad att hoppa i kanalen och simma en bit istället. När jag bara hade ett fåtal km kvar var jag nära att springa på en orm, jag tror att det var en snok men varken jag eller ormen stannade för att utreda saken. Den sista kilometern bestod av uppförsbacke, vilket mot slutet nästan kändes outhärdligt. Jag kom dock i mål och min slutliga tid hamnade på 2.10, vilket jag är ganska nöjd med då det var första gången, nästa år ska jag nog komma under två timmar. Min puls låg i genomsnitt på 183 och genomsnittstiden blev 6.10 min/km, men den var förstås väldigt varierande under loppet.
Min sambo stod och hejjade på mig strax innan den sista kilometern och mötte mig sedan vid målet. Han påbörjade för övrigt sin löpsäsong idag med en runda på fem kilometer. Nu har han bara 16 km kvar att ta igen.
Såhär hurtig såg jag ut (piratminen beror på solen) strax efter målgång. Det var lite värre några timmar senare och jag tillbringade större delen av eftermiddagen i sängen och soffan. Känslan påminde starkt om dagen efter en kväll med alldeles för mycket alkohol. Idag, dagen efter loppet känns det ganska bra i kroppen, lite träningsvärk i låren men annars är det ingen fara.
Kanallöpet var ett mycket trevligt lopp med lagom mycket folk och med en fantastisk omgivning, det rekomenderas.
