Bakomfoten

I vårt vardagsrum står en flaska modell större fyld med någonting som ska föreställa palsternacksvin. Det är inte mitt projekt utan något som min käraste hittade i en självförsörjningsbok från 70-talet och naturligtvis var tvungen att prova. Han hackade en mängd palsternackor, mixtrade med socker och stuvade ner den silade vätskan i en flaska. Efter en dekantering häromdagen kunde vi konstatera att det faktiskt luktar ganska gott. Jag har varit skeptisk men vi får se till nästa jul då det ska provsmakas.

Vantar av lovikkatyp. Eftersom jag inte är ifrån Lovikka, inte bor där och förmodligen inte använder garn av ull från får som äter gräs i Lovikka, är detta inte äka Lovikkavantar, men nära nog för min del.

Garnet är helt i ull och kommer från Järbo, det är tjockt och ganska stumt att arbeta med. Fördelen är att det går tämligen fort att sticka ett par vantar. Jag skulle uppskatta arbetstiden till ungefär 10 timmar för hela paret, inklusiver brodyren, som för övrigt består av restgarn. Jag har dessutom tovat mina vantar, detta gjorde jag med hjälp av en liten kattkarda. Vantarna kanske ser avancerade ut men modellen är ganska enkel egentligen, passar nybörjare bra.

Mycket varma och rejäla, särskilt när de är tovade. Mönster finns att hitta gratis på www.jarbo.se. Garnet finns i alla möjliga färger, både enfärgade och melerade.

Tidigare idag kom jag att tänka på min surdeg och insåg att jag nog haft den ganska länge. Eftersom jag för daglig journal sedan ett par år tillbaka hittade jag ganska snart datumet då jag satte degen. Det var på dagen precis ett år sedan. Ganska fantastiskt att jag kom att tänka på min Sture, som degen heter, just idag. Jag och Sture har förmodligen utvecklat telepatisk kontakt under året som gått!

Har den äran Sture!

Degen luktar fortfarande friskt och har aldrig möglat, så jag antar att den har livet i behåll. Jag använde degen senast för en vecka sedan då jag bakade ett av Jan Hedhs bröd. Tyrolerbröd närmare bestämt, med en jästid på 12+1+1 timmar samt en del bearbetande i hushållsassistenten. Brödet blev lite väl lågt men var syrligt och gott som sig bör.
 

Jag kan inte påstå att jag har särskilt gröna fingrar men fredsliljorna som jag köpte för snart ett år sedan lever fortfarande, även om de varit nära döden ett par gånger. Jag tyckte hur som helst att det var dags för lite nya växter i mitt annars så växtlösa hem. En gång i tiden hade jag riktigt mycket växter i mitt fönster, men så drabbades alla av löss och sedan dess har jag inte varit riktigt sugen, fram tills nu.

Tillskotet består av två brudorkidéer, som matchar min nya bloggdesign väldigt bra för övrigt. Jag hittade blommorna för 79 kr styck på Willys, det stod att de skulle vara enstänglade men jag hittade några som hade två stänglar. Nu får vi se hur länge de överlever. Har inte jag ihjäl dem kanske katterna har det.

Sedan mitt förra inlägg har det hänt en del. Linköping har bytts mot Norrköping, studier har bytts mot arbete och examensbeviset hänger på väggen sedan månader tillbaka. Jag bakar fortfarande och står i, även om det numer får förgylla mina helger snarare än vardagar.

Sedan jul har frysen varit full med lussiga katter, polkaknäck och vörtbröd, nu börjar detta tack och lov tunnas ut och vi kan äntligen börja med nya projekt. Idag har jag och min käraste, som i skrivande stund har slocknat av ren utmattning, bakat Norrländskt Hällabröd. Även om vårt nya kvadratiska kök är riktigt hemtrevligt och bra, är det inte så fantastiskt att vi har en häll till godo, vi fick nöja oss med att baka bröden på heta plåtar.

Ett mycket gott och lättbakat bröd, kan dock tänka mig att det blir torrt snabbt. För den som vill ha receptet kan jag meddela att det finns att hitta på förpackningen för kornmjöl.